Resultat- eller regelstyrning? Det är frågan

Resultat- eller regelstyrning? Det är frågan

På Handelshögskolan i Örebro använder studenterna Prodacapo för att träna praktisk tillämpning av ABC, aktivitetsbaserad kostnadskalkylering. Men universitetslektor Jan Greve vill också sätta ekonomistyrningen i ett större perspektiv.

– Ekonomistyrning handlar om att påverka medarbetares beteende på ett sätt som främjar företagets långsiktiga mål.

 

Jan Greve är lärare på Handelshögskolan i Örebro och forskare vid forskningsmiljön Ceroc, Centre for empirical research on organizational control. Som forskare sätter han kalkyleringen i ett större sammanhang och studerar vad som kännetecknar ett effektivt ekonomistyrsystem där kalkylsystemet utgör ett av flera samverkande delsystem.

 

Studenterna som går kursen kostnadskalkylering kan i framtiden tänkas ansvara för utveckling eller inköp av datorbaserade kalkylsystem. Här får de med Prodacapo öva sin förmåga att utvärdera ett sådant system. Detta är bara ett moment på kursen som i övrigt handlar om hur företag kan bygga databaser för kalkylering och redovisning.

 

Ekonomistyrning är verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning är verksamhetsstyrning. Förr kunde akademiker intressera sig för hur man kalkylerade på bästa sätt. Det är fortfarande en viktig fråga för praktiker men det är inte en central fråga inom företagsekonomisk forskning.

 

– Nu reflekterar forskare hellre över hur man anpassar och samordnar besluts- och styrsystem i syfte att styra och påverka medarbetarna så att de gör ett bra jobb. Att man inom akademin inte längre visar samma intresse för att utveckla företags kalkylsystem betyder inte att frågan skulle vara ointressant, säger Jan Greve.

 

– Det finns andra aktörer som är duktiga på det, som konsultföretag, säger han och berättar att det i produktkalkyleringens barndom var företag som SKF och Asea som drev och utvecklade kalkyleringsmodeller. Kanske går vi tillbaka dit tror han.

 

Regler och resultat - vad är ett effektivt styrsystem?

Det Jan Greve bland annat söker svar på i sin forskning är varför olika styrsystem är effektiva för olika företag. Här finns det flera olika teorier, bland annat organisationsteoretiska och sociologiska.

 

– Exempelvis kan föreställningar om organisationers identitet – vad vi är bra för – påverka hur man använder och uppfattar information och därmed vilket styrsystem som fungerar bra, säger han och ger exempel på detta.

 

Förutom företagets identitet så har det omgivande samhället stor betydelse visar forskningen. I ett samhälle där mycket resurser läggs på medborgarnas utbildning kan det vara lättare med ett styrsystem för företag där även medarbetare på låg organisatorisk nivå fattar självständiga beslut än i ett samhälle där utbildningsnivån generellt är låg.  

 

Jan Greve pratar om två typer av system, ett output-orienterat och ett regelstyrt. I ett regelstyrt system förlitar sig cheferna i stor utsträckning på regler och anvisningar för att få underordnade att lösa sina uppgifter på ett visst sätt. I ett output-orienterat system fastställs resultatmål som underställda medarbetare ska uppnå och så länge de uppnår målen bryr sig cheferna mindre om hur de har burit sig åt.

 

I sin forskning har han jämfört nordiska länder med anglosaxiska och mellaneuropeiska.

 

I anglosaxiska länder spelar marknadslösningar generellt en viktig roll i samhället och här är man mer resultatorienterad även internt i företagen – vilket innebär att man i stor utsträckning tillämpar output-styrning.

 

I Centraleuropa är det ett mer regelstyrt system som fungerar bäst. Här finns det regler som påverkar beteendet mer än att man ska visa resultat. I Sverige och i de övriga nordiska länderna finns det likheter med båda samhällena – i marknadslösningar liknar vi anglosaxiska länder men i utbildningsfrågor och i vår syn på fackföreningar har vi mer gemensamt med de centraleuropeiska länderna.

 

– I Sverige är det en kombination av output-orienterade och regelstyrda styrsystemen som visat sig fungera bäst, säger Jan Greve.

 

 

Läs mer: 

 

Från styrning till ledarskap - blogginlägg av Raine Vasanoja, FCG Prodacapo Group

Förutsättningar för verksamheter har aldrig förändrats snabbare eller oftare än idag, vilket innebär ett ökat behov av att kunna anpassa sitt erbjudande eller tjänsteinnehåll samt att ha tillgång till strategiska och faktabaserade analys- och beslutsunderlag. I sitt blogginlägg "Från styrning till ledarskap" listar Raine tre framgångsfaktorer för att kunna nyttja sitt IT-system till ett applicera ett aktivt ledarskap. Allt för att enklare kunna anpassa sig till snabba förändringar och nya förutsättningar på marknaden.

 

Vill förända synen på ekonomistyrning inom sjukvården - artikel med Eva Carlén, FCG Prodacapo Group

"Vi måste sluta att bara prata om att spara och istället fokusera på resultat i förhållande till kostnaderna", menar Eva Carlén, senior projektledare och en av många engagerade medarbetare på FCG Prodacapo Group. Ta del av Evas tankar om kostnadskalkylering, ekonomi- och verksamhetsstyrning och de insikter hon samlat på sig i sina ledningspositioner inom sjukvården och som projektledare på FCG.